Lugn och ro, inre frid. Det är lättare att relatera till såhär i slutet av sommaren där vårt gemensamma tillstånd är närhet till semesterns lugn som antingen pågår eller nyss pågick. Det blev tydligt härom dagen när jag plötsligt befann mig helt utanför storstadens stpra strömmar av folk på en plats som alldeles snart kommer vara fylld med studenter. Nya och gamla som förväntansfullt bygger de första klossarna till sitt framtida liv.
Det är något formellt och nästan strikt över de här husen. Samtidigt är det som att teglets varma färg lyser igenom och växterna som klättrar på väggarna ger liv till en annars stenig plats. Sagolika rankor klättrar längst husen och jag inbillar mig att de pratar med varandra. De ser folket som går förbi dag efter dag. De vet att folket inte direkt ser dem men det gör inte så mycket för de har det trevligt där de hänger och pratar med varandra om människorna som de ser. De pratar om hur de skulle vilja trösta den som har det svårt och hejar på den som är glad över högsta betyg i en viktig kurs. Och så det nyförälskade paret som rankorna prasslat om långt innan de själva visste om det.

Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Motto: "Vetenskap och konst".

Ett roligt sammanträffande apporpå dagens rubrik.
Jag har hört att fantasi är viktigare än kunskap eftersom kunskap är begränsat till det vi redan förstår, medan fantasin omfamnar hela världen och allt vi överhuvudtaget kommer att kunna veta eller förstå.
Kanske gav den här sagan för stressade vuxna lite inre frid och inspiration till att upptäcka sagans kraft. Jag vill ha min fantasi med mig varje dag. Hoppas din fanatsi får vara med dig också.
0